Sjukhusvistelse
Okej för att jag visste att bakteriefloran är annorlunda här. Jag har blivit matförgiftad förr. Men två nätter på sjukhus är väl ändå att ta i.
Jag åkte in i söndagskväll då jag insåg att det inte var någon vanlig matförgiftning. De satte mig genast på dropp och tog lite prover. De ville ha in mig över natten och det kändes okej. Jag fick en dunderkur antibiotika genom droppet och sov gott hela natten. Igår förmiddags sa de att de ville att jag stannade ytterligare en natt för att de skulle hinna få resultatet av alla prover. Jag var redan uttråkad till det oändliga och ville definitivt inte stanna ytterligare ett dygn, men vad gör man. Carro och Frida höll mig i alla fall sällskap under delar av min sjukhusvistelse. Sjuksköterskor kom och tog febern och blodtrycket på mig hela tiden, som om värderna skulle förändras så fort de vände sig om. Jag som i stort sett aldrig får feber. Jag kan inte minnas när jag hade det sist. Helt okej att få veta att blodtrycket är okej, även om jag hade nöjt mig med att få reda på det en gång. Åtta gånger på ett och ett halvt dygn känns något överdrivet.
Det visade sig vara en relativt ofarlig bakteri som tagit min kropp i besittning och i dag fick jag äntligen åka hem. Underbart. Med mig fick jag order om att fullfölja en antibiotikakur (ja, tack) och ett halvt apotek med andra mediciner som jag med stor sannolikhet inte behöver. Jag beslutade att fira min frigivning med glass på Dave’s.